Konspirationsteori Ducktails/Forest Swords

Det finns en film med Mel Gibson där han är helt besatt av konspirationsteorier. Jag minns inte vad den heter men vet att jag nästan är likadan. Min senaste spaning är att Ducktails, som består av Matt Mondanile och samma Matt som står bakom Forest Swords. Musikmässigt skulle det kunna vara sant eftersom de låter snarlika med något olika inriktning bara. Såklart har jag fel men om det skulle vara rätt vet ni vart ni läste det först. Hur som helst är Ducktails senaste alster en trevlig upplevelse.

Julian Plenti

Jag har alltid varit svag för Paul Banks röst men frågan är om inte Interpolsångarens soloprojekt Julian Plenti kommer bli bortglömt ganska snabbt? Första smakprovet tenderar dock på det hållet. Ladda hem och lyssna på Fun that we had här.

Grizzly Bear - Two weeks

Two Weeks

Tisdag i Iblandland

Ack vad man kan missta sig. Låt inte omslaget och bandets namn lura er att tro att detta kommer låta på ett visst sätt. För vem hade trott att Krikor and the hillbillies är ganska schysst fransk electro-pop? Lyssna på The times som är en riktigt fin bit.


På torsdag är det Folknykterhetens dag och i Örebro firar man det genom att bjudas på Detektivbyrån helt gratis i Stadsparken. Inte det sämsta.


Det börjar bli tjatigt med min Deastro-mani men nu har Moondagger anlänt. Några av låtarna har jag haft ett tag och resten av skivan låter ungefär som jag förväntade mig. Dessutom har jag börjat lyssna på Randolphs andra projekt Our Brother The Megazord, en mer subtill upplaga av Deastro.


Nästa helg bär det av till Stockholm. På fredagkvällen är det både Chairlift och The Mary Onettes. Vilka ska man välja?

Passion Pit - Manners

Det är alltid svårt att leva upp till förväntningarna eftersom man i princip måste överträffa dem konstant. 2008 släppte Passion Pit EP:n Chunk of change som innehöll förra årets mest befogade hype, Sleepyhead. Låten gick nog ingen musikintresserad förbi och i och med den blev Passion Pit ett namn att hålla under radaruppsikt. Så när det tisslades om Manners började också min salivproduktion öka på bästa Pavlov-manér.

Förste spejare som sonderade cyberterrängen hette The Reeling och avslöjade lite vartåt albumet skulle landsätta sig. Tycker också att det stämmer ganska bra nu när intrycken samlat sig lite grann. Sleepyhead är alltjämt lika bra som förut med Michael Angelakos falsettsång och vad som låter som Askungens möss dubbade på arabiska i bakgrunden. Resten känns jämnstark och det är svårt att peka ut några som verkligen bär upp plattan på sina axlar. Uppbyggnaden är lite samma rakt igenom och låtarna känns först och främst väldigt refrängvänliga. Moth Wings och Little Secrets är i alla fall två som gör sitt yttersta för att berika mångfalden och Eyes as candles växer in i sin kostym efter ett tag.

Passion Pit har gjort ett album som skulle få VG om det gick i skolan. Sleepyhead har stor del i den förtjänsten. För att få toppbetyg borde man ha tagit svängarna lite mer. Albumet lyfter liksom aldrig till de oanade höjder som inofficiellt utlovades förra året. Något de har alla förutsättningar att fixa på den svåra andraskivan. Eller så är det mina högt ställda förväntningar som sätter Manners i ett sämre rampljus än vad det egentligen förtjänar.

Deastro - Grower EP

Och här sitter jag och väntar på Moondagger helt i onödan.

Deastro - Grower EP

Forest Swords

Forest Swords är alldeles för bra med tanke på den obefintliga uppmärksamheten de får. Fina sidan No pain in pop gör i alla fall allvarliga försök att lyfta fram dem och jag hakar på. Både här och här kan ni hitta några låtar att ladda hem. Testa åtminstone Red Rocks Fogg eller beställ EP:n Fjree Feather via deras Myspace.

Vega - No reasons

När jag skrev om Neon Indian påstod jag att rykten florerade att en av medlemmarna var Alan Paromo från Vega. Huruvida detta är sant vet jag fortfarande inte. Dock vet jag att Vega nu levererat en discorökare av rang som heter No reasons. Kommer att finnas på EP:n Well known pleasures. 

Parker Lewis - The Cynicals EP

Det finns nu en ny EP med Iblandbands kelgris Parker Lewis. Några av låtarna känner man igen från tidigare men vi bjuds också både nytt, annorlunda och lånat. Bland annat en Oasis-cover. Laddas hem här.

Update i Iblandland

Det finns mycket att lyssna på nu. Nästan för mycket och ibland känns det som överhettning. Till att börja med fann jag precis Sally Shapiros nya låt, Miracle. Lovar gott inför kommande album. Finns via Disco Dust.

Två andra efterlängtade plattor som dök häromdagen var The Field och Passion Pit. Mer om dessa senare men ingen av dem har ännu gjort mig besviken. 

Microfilm släppte förra året albumet The Slingshot Orchestra som jag skrev om här. Ena halvan av duon kontaktade mig senare och bad att få inlägget översatt. Det gjorde jag också men sen hörde jag inget mer ifrån honom, förrän i måndags. Bandet har släppt en ny EP, International Velvet. Nedanför kan ni ladda hem ett smakprov på titelspåret remixad av australienska Angel Theory. Tycker nästan denna är bättre än originalet men det starkaste kortet på plattan heter If there be thorns. 

MP3 Microfilm - International Velvet (AngelTheory remix)

Helgens mest spelade låt blev And you will know us by the trail of dead - Will you smile again. Varför? Jo, så att jag kunde luft-trumma med denna, Jason Reece avslagna trumpinne som jag hoppade högst och nådde under lördagens konsert.

Andra minnesvärda saker från Popadelicahelgen:

Au Revoir Simones konsert med deras sockersöta framtoning och mellanstadiediscodanssteg. 

Min kompis Claes (Oftastband) superflyt med en förstörd dator, en utslagen tandflisa, ett sönderskrapat knä och förstörda jeans. Allt detta toppade han med att låsa in nycklarna så att Securitas fick rycka ut och ta ytterligare 500 spänn ur hans plånbok. 

Pelle "Nordpolen" Hellströms midjekorta leopardpäls. 

Markus Krunegårds oerhört dåliga övergångar från mellansnack till låtpresentation.

Vädret

J:s borttappade jacka